Jag har en bekännelse.
Jag är en tant. En tant förklädd till en ung dam i yngre 30-årsåldern. Jag gillar kaffe i fina porslinskoppar med kondiskakor till, jag gillar Marianne-karameller, romrussinglass och violsmak. Jag tycker att frisyrer från 30-, 40- och 50-talet är så vackra att de kan få vara konst på väggarna, jag gillar tanthundar som franska bulldoggs, bostonterriers, mopsar och små pudlar.
Och jag må uppskatta rökig skotsk maltwhisky, men jag uppskattar verkligen ett litet glas sherry, madeira eller portvin! Jag har flera sorters portvin i "barskåpet", lite "billig" vardagsport och vitt portvin och alltid minst en flaska lite finare rött portvin. I julas, när jag hade "jullov" från julafton till efter nyårshelgen, sippade jag portvin nästan varje kväll tillsammans med julgodis och nötter och torkad frukt och mörk choklad..... (och sen gick jag upp tre kilo på en vecka, det var resultatet av den dekadensen!)
Igår tog min finflaska, en flaska Smith Woodhouse 10 Year Tawny Port (söt och god, väl värt kronorna den kostade!) som stått i skåpet nästan orörd sen i vintras, slut. Ett sista glas räckte den till. Och idag besökte jag systembolaget och investerade lite av den nya löningen i en ny finflarra. Den här gången blev det Graham´s Late Bottled Vintage Port. Mycket för att vi köpte en flaska late bottled (annat märke) till min likasinnade vän Grefven i födelsedagspresent, och han glatt berättade en massa om vad det innebar. Ja, jag är absolut ingen kännare och har hittills nöjt mig med att det är sött, gott och starkt, men gillar man något blir det väl förr eller så senare att man blir intresserad av att utveckla sin kännedom om detta något. Sån är i alla fall jag.
Så nu sitter jag här, med toning i håret för att dölja utväxt och flertalet silverstrån i kalufsen (ja, vissa delar av in inre tant förtrycker jag, jag behöver väl inte se ut som en mormor bara för att jag ibland låter som en eller tycker som en? :D), och smuttar på ett litet fint glas mörkröd dryck. Och som sagt, jag är inte någon kännare eller särskilt duktig på att beskriva hur det smakar med fina termer och sådär. Men jag kan i alla fall uttala mig om att det skiljer sig från gårdagens sista glas från Smith Woodhouse. Den här har en lite pepprigare smak, liksom. Absolut inte fel. Undras om man ska leta rätt på ett par rutor mörk choklad också........................ :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar