Alla som känner mig vet att jag älskar kött. Gott kött är oslagbart, det slår fisk och kyckling och till och med efterrätt. (inse det ironiska i att min kära sambo inte äter kött....!!!!)
Så när jag snubblar över sånt här, är det ren matporr. Liksom - världens godaste oxfilé, fräschaste grönsakerna, magiska såsen. Jag ska testa receptet. Ska ni?
söndag 24 februari 2013
En ganska nyttig (?) efterrätt
Det var faktiskt ett tag sen vi åt efterrätt (om man bortser från tacosmåndagarnas dito). Jag kan planera för dessert på fredagskvällar eller lördagskvällar, men oftast så blir det liksom inte av. Vi är för mätta, för trötta, nöjer oss med te/kaffe och frukt eller ett par rutor choklad. Och varför då tvinga i sig efterrätt "bara för att"?
Men idag så såhär på söndagseftermiddagen, kände vi ett visst sug ändå. Hade en burk med vanilj-kvarg i kylen vars bäst-före-datum närmade sig. Och frusna bär finns ju oftast i frysen. Så jag smäckte ihop ett litet experiment - vad händer om man gratinerar med kvarg/kesella?
Ugnsgratinerad bär-efterrätt - 2 portioner
Ingredienser:
1 brk vaniljkesella eller vaniljkvarg
2-3 dl frysta bär - vi hade en bärmixpåse med vinbär, hallon, jordgubbar, blåbär och lite allt möjligt i
2 msk råströscker
Värm ugnen till 200 grader.
Fördela bären i två portionsformar - stoppa in dem i ugnen för att tina medan den värms upp.
Fördela sedan kesellan ovanpå bären och strö ev över råsockret ovanpå (jag hade nog föredragit en knäckigare yta, hade kunnat använda brylébrännaren efter gratineringen men det kom jag på försent...).
In i ugnen i 12-15 min, ganska högt upp.
Och sen - omnomnom.....
Men idag så såhär på söndagseftermiddagen, kände vi ett visst sug ändå. Hade en burk med vanilj-kvarg i kylen vars bäst-före-datum närmade sig. Och frusna bär finns ju oftast i frysen. Så jag smäckte ihop ett litet experiment - vad händer om man gratinerar med kvarg/kesella?
Ugnsgratinerad bär-efterrätt - 2 portioner
Ingredienser:
1 brk vaniljkesella eller vaniljkvarg
2-3 dl frysta bär - vi hade en bärmixpåse med vinbär, hallon, jordgubbar, blåbär och lite allt möjligt i
2 msk råströscker
Värm ugnen till 200 grader.
Fördela bären i två portionsformar - stoppa in dem i ugnen för att tina medan den värms upp.
Fördela sedan kesellan ovanpå bären och strö ev över råsockret ovanpå (jag hade nog föredragit en knäckigare yta, hade kunnat använda brylébrännaren efter gratineringen men det kom jag på försent...).
In i ugnen i 12-15 min, ganska högt upp.
Och sen - omnomnom.....
lördag 23 februari 2013
Restaurangbesök i hufvudstaden
Jag har varit i huvudstaden på konferensresa. Bott på hotell, minglat med diverse chefer och säljare, pratat försäljning och marknadsföring och beställningar hit och dit. Och haft riktigt roligt. Som den jobbnörd jag tycks ha blivit så tyckte jag jobbpratandet var roligast, även om sifferbollande kanske inte är det mest stimulerande. Men det är ett roligt gäng man hängt med, och det gör det hela riktigt skoj. Till och med statistikpratandet. :)
Som den småstadsbo man ändå är, är det ganska lätt att imponera på mig matmässigt. Och samtidigt inte. Jag påstår inte att jag är någon kännare av kött och råvaror, och jag kan väldigt lite om vin. Men jag är kräsen, jag tycker inte om att bli serverad mat som jag kan göra bättre eller i alla fall likvärdigt hemma - när man går på restaurang vill man bli lite förtjust och swept off your feets, liksom. I det ingår naturligtvis det basic - man slipper laga maten, duka och diska och bara det gör eventet till lyxkant. Men sen vill man ha det där lilla extra också - maten ska vara god, vällagad och lite spännande, presenteras på ett snyggt sätt och i en schysst miljö, serveringspersonal ska vara trevlig och serviceminded och varken frånvarande eller för mycket. Osv.
I torsdags kväll gick vi ut och käkade. Bjudmiddag är alltid trevligt, bjudmiddag där man själv får välja vad man vill äta är dessutom lite spännande. Vad väljer de andra, kan man med att välja det dyraste på menyn eller ska man nöja sig med något annat även om det dyraste råkar vara just det man är mest sugen på (nu tog jag inte det dyraste på menyn, men jag studerade de andra lite... lite skoj är det att se hur de andra verkar tänka eller inte bry sig?)?
Vi käkade på Nya Strykjärnet på Skånegatan vid Medborgarplatsen. Jag käkade (naturligtvis) kött och det blev Black Angus biff med coleslaw och grönsallad till. Fick in en jätteportion och helt ärligt - det fanns inte riktigt på kartan att orka äta upp allt, även om jag var hungrig. SÅNT gillar jag, även om det kanske är lite slöseri. Jag bad om medium-stekt och fick det - det gillar jag med. När serveringspersonalen frågar hur man vill ha sitt kött kanske det ses som självklart att man ska få det som man säger att man vill ha det, men det har hänt mig att man inte alls fått det så. Om det beror på att serveringspersonalen blandar ihop ordrarna, eller att de gör en bedömning att man är tjej och naturligtvis inte riktigt menar att man vill ha sitt kött rött vete tusan, men om de dessutom försöker ge ens sambo kötträtten i tron att man som tjej är den i sällskapet som valt fisk.... då blir jag lite fundersam. Men det var en sidohistoria, och vid det här restaurangbesöket fick jag köttet precis som jag vill ha det. :D
Jag gillade också miljön på restaurangen. Den kändes liksom lite familjär, även om det var högt i tak och stort. Jag satt i en soffa och fick klättra in förbi bordsben men det gjorde inte mig så mycket- kanske inte så roligt om man inte vill vika ihop sig för att ta sig in dock. Eller har kort kjol e dyl. Jag har dock sällan det....
Serveringspersonalen var trevlig och lagom. Det var inte alls någon snobbism utan mer rakt på sak, vänligt och serviceminded. Och lagom närvaro - förvisso var vi det enda stora sällskapet i lokalen men det var varken för mycket eller för lite. Damrummet var fräscht om än en smula trångtk, och med tydlig ikea-doftljus-doft (väldigt säker på att det var ikea-doftljus-doft, jag har ett gäng såna vaniljljus i mitt lager också).
Inledningsvis när vi kikade på menyn tyckte både jag och mitt kvinnliga sällskap att dessertmenyn innehöll flera trevliga alternativ - tiramisú, hallongino, pannacotta och citronsorbet fick det att vattnas i munnen på mig. Men när det belv tillfälle att fundera på det så fick jag inte plats med mer i magen (och de tighta byxorna) utan nöjde mig med en espresso. Och det var också väldigt lagom. Lite uppiggande efter kött och vin.
Så - summa summarum och med mina enkla ögon mätt - ett trevligt restaurangbesök. Om jag och den kära J lyckas ta oss upp på egen vift till huvudstaden, kan jag mycket väl tänka mig ett återbesök.
Som en liten extra bonus tänker jag skryta om hotelllfrukosten. Tycker man får det när man inte bor på hotell så ofta - och jag ser ofta mycket fram emot hotellfrukost. Så även dagen efter ovan nämna restaurangbesök. Det är lite som att min magsäck blev riktigt uttöjd av den där middagen, jag vaknade snortidigt dagen efter och var riktigt hungrig. Det var väldigt trevligt att få sätta tänderna i bacon, äggröra och prinskorv när det väl blev dags.... och Scandic Malmen levde nog upp till ordinär Scandic-frukost. Äggröran var lite besvikelse, inte alls så krämig som jag vill ha den, men bacon och prinskorv är ALLTID gott. Skippade helt bröd och smörgås, men gick loss på yoghurt och tillbehören till det. Saknade möjligen lite mer nötter och sånt men det var gott. Enorma skålar dock - jag föredrar lite mindre om jag ska vara petig. Och jag hade önskat mig en större fruktbuffé.... men mätt blev jag. Hann inte bli hungrig till lunch! :)
Som den småstadsbo man ändå är, är det ganska lätt att imponera på mig matmässigt. Och samtidigt inte. Jag påstår inte att jag är någon kännare av kött och råvaror, och jag kan väldigt lite om vin. Men jag är kräsen, jag tycker inte om att bli serverad mat som jag kan göra bättre eller i alla fall likvärdigt hemma - när man går på restaurang vill man bli lite förtjust och swept off your feets, liksom. I det ingår naturligtvis det basic - man slipper laga maten, duka och diska och bara det gör eventet till lyxkant. Men sen vill man ha det där lilla extra också - maten ska vara god, vällagad och lite spännande, presenteras på ett snyggt sätt och i en schysst miljö, serveringspersonal ska vara trevlig och serviceminded och varken frånvarande eller för mycket. Osv.
I torsdags kväll gick vi ut och käkade. Bjudmiddag är alltid trevligt, bjudmiddag där man själv får välja vad man vill äta är dessutom lite spännande. Vad väljer de andra, kan man med att välja det dyraste på menyn eller ska man nöja sig med något annat även om det dyraste råkar vara just det man är mest sugen på (nu tog jag inte det dyraste på menyn, men jag studerade de andra lite... lite skoj är det att se hur de andra verkar tänka eller inte bry sig?)?
Vi käkade på Nya Strykjärnet på Skånegatan vid Medborgarplatsen. Jag käkade (naturligtvis) kött och det blev Black Angus biff med coleslaw och grönsallad till. Fick in en jätteportion och helt ärligt - det fanns inte riktigt på kartan att orka äta upp allt, även om jag var hungrig. SÅNT gillar jag, även om det kanske är lite slöseri. Jag bad om medium-stekt och fick det - det gillar jag med. När serveringspersonalen frågar hur man vill ha sitt kött kanske det ses som självklart att man ska få det som man säger att man vill ha det, men det har hänt mig att man inte alls fått det så. Om det beror på att serveringspersonalen blandar ihop ordrarna, eller att de gör en bedömning att man är tjej och naturligtvis inte riktigt menar att man vill ha sitt kött rött vete tusan, men om de dessutom försöker ge ens sambo kötträtten i tron att man som tjej är den i sällskapet som valt fisk.... då blir jag lite fundersam. Men det var en sidohistoria, och vid det här restaurangbesöket fick jag köttet precis som jag vill ha det. :D
Jag gillade också miljön på restaurangen. Den kändes liksom lite familjär, även om det var högt i tak och stort. Jag satt i en soffa och fick klättra in förbi bordsben men det gjorde inte mig så mycket- kanske inte så roligt om man inte vill vika ihop sig för att ta sig in dock. Eller har kort kjol e dyl. Jag har dock sällan det....
Serveringspersonalen var trevlig och lagom. Det var inte alls någon snobbism utan mer rakt på sak, vänligt och serviceminded. Och lagom närvaro - förvisso var vi det enda stora sällskapet i lokalen men det var varken för mycket eller för lite. Damrummet var fräscht om än en smula trångtk, och med tydlig ikea-doftljus-doft (väldigt säker på att det var ikea-doftljus-doft, jag har ett gäng såna vaniljljus i mitt lager också).
Inledningsvis när vi kikade på menyn tyckte både jag och mitt kvinnliga sällskap att dessertmenyn innehöll flera trevliga alternativ - tiramisú, hallongino, pannacotta och citronsorbet fick det att vattnas i munnen på mig. Men när det belv tillfälle att fundera på det så fick jag inte plats med mer i magen (och de tighta byxorna) utan nöjde mig med en espresso. Och det var också väldigt lagom. Lite uppiggande efter kött och vin.
Så - summa summarum och med mina enkla ögon mätt - ett trevligt restaurangbesök. Om jag och den kära J lyckas ta oss upp på egen vift till huvudstaden, kan jag mycket väl tänka mig ett återbesök.
Som en liten extra bonus tänker jag skryta om hotelllfrukosten. Tycker man får det när man inte bor på hotell så ofta - och jag ser ofta mycket fram emot hotellfrukost. Så även dagen efter ovan nämna restaurangbesök. Det är lite som att min magsäck blev riktigt uttöjd av den där middagen, jag vaknade snortidigt dagen efter och var riktigt hungrig. Det var väldigt trevligt att få sätta tänderna i bacon, äggröra och prinskorv när det väl blev dags.... och Scandic Malmen levde nog upp till ordinär Scandic-frukost. Äggröran var lite besvikelse, inte alls så krämig som jag vill ha den, men bacon och prinskorv är ALLTID gott. Skippade helt bröd och smörgås, men gick loss på yoghurt och tillbehören till det. Saknade möjligen lite mer nötter och sånt men det var gott. Enorma skålar dock - jag föredrar lite mindre om jag ska vara petig. Och jag hade önskat mig en större fruktbuffé.... men mätt blev jag. Hann inte bli hungrig till lunch! :)
söndag 17 februari 2013
Alltså...
....det här med regelbundna inlägg har inte funkat så bra på sistone. Som ni kanske märkt. :)
Jag har haft en hel del att göra, tiden för nöjesmatlagning har inte riktigt funnits där och inte heller inspirationen. Har inte testat några nya recept eller idéer, bara kört med gamla beprövade kort. Och tyvärr blir det inte heller så mycket att blogga om då.
Vad gör jag då? Tja.... jobbet tar sin lilla tid, även om det varit lugnt där på sistone. Jag tränar och motionerar lite mer - utöver ridningen en gång i veckan kör jag simning (med efterföljande lyx i form av bastubadande) en kväll i veckan med goda vännen N och så försöker jag ut och gå lite då och då. Det sista fallerar dock lite då vintern envisas med att hålla greppet än och det antingen snöar eller är svinkallt ute, eller slaskar och moddar ute... Och så har jag haft en del andra projekt på fritiden.
Att strama upp mathållningen lite (minska mängden pasta, ris, bröd och potatis, och äta mindre portioner) i kombination med mer motion verkar faktiskt ge resultat för både mig och J. J provade gamla byxor som han inte kommit i på ett bra tag igår och de satt numer helt ok. Och själv investerade jag i nya jeans, en storlek mindre i midjan än vanligt, förra helgen. Idag ställde jag mig på vågen och insåg att jag väger mindre än vad jag gjort på nåt år nu. Jag är faktiskt tillbaka på samma nivå som jag tog mig till vid min stora viktinsats för några år sen. Det känns.... SKITBRA. Milt sagt. Plötsligt känns inte viktmålet för i år omöjligt att nå före sommaren, faktiskt.
Det bästa är att det känns som att man hittat nån slags balans i maten. Jag upplever inte att jag förbjuder mig själv från att äta eller dricka något speciellt, och jag lägger inte särskilt stor tankemöda på att fundera på det heller. Jag äter efterrätt och godis, men håller det till färre tillfällen och hittar andra mys-alternativ till helgkvällarna - frukt upplagd på ett fint fat och lite nötter i en skål till exempel.
Och vi har hittat en helt suverän frukost, som både känns nyttig, fräsch och lätt-äten tidigt på morgonen, samtidigt som den håller en mätt länge. Keso med två-tre sorters hackad frukt och vaniljyoghurt på toppen är the shit här hemma just nu. En skål med den blandningen och så kaffe och jos eller c-brus och jag står mig utan problem fram till 11 på förmiddagarna. Och då äter jag frukost vid 6 på morgonen....
Så. Livet rullar på och vi rullar mindre, kan man säga. :) På återseende!
Jag har haft en hel del att göra, tiden för nöjesmatlagning har inte riktigt funnits där och inte heller inspirationen. Har inte testat några nya recept eller idéer, bara kört med gamla beprövade kort. Och tyvärr blir det inte heller så mycket att blogga om då.
Vad gör jag då? Tja.... jobbet tar sin lilla tid, även om det varit lugnt där på sistone. Jag tränar och motionerar lite mer - utöver ridningen en gång i veckan kör jag simning (med efterföljande lyx i form av bastubadande) en kväll i veckan med goda vännen N och så försöker jag ut och gå lite då och då. Det sista fallerar dock lite då vintern envisas med att hålla greppet än och det antingen snöar eller är svinkallt ute, eller slaskar och moddar ute... Och så har jag haft en del andra projekt på fritiden.
Att strama upp mathållningen lite (minska mängden pasta, ris, bröd och potatis, och äta mindre portioner) i kombination med mer motion verkar faktiskt ge resultat för både mig och J. J provade gamla byxor som han inte kommit i på ett bra tag igår och de satt numer helt ok. Och själv investerade jag i nya jeans, en storlek mindre i midjan än vanligt, förra helgen. Idag ställde jag mig på vågen och insåg att jag väger mindre än vad jag gjort på nåt år nu. Jag är faktiskt tillbaka på samma nivå som jag tog mig till vid min stora viktinsats för några år sen. Det känns.... SKITBRA. Milt sagt. Plötsligt känns inte viktmålet för i år omöjligt att nå före sommaren, faktiskt.
Det bästa är att det känns som att man hittat nån slags balans i maten. Jag upplever inte att jag förbjuder mig själv från att äta eller dricka något speciellt, och jag lägger inte särskilt stor tankemöda på att fundera på det heller. Jag äter efterrätt och godis, men håller det till färre tillfällen och hittar andra mys-alternativ till helgkvällarna - frukt upplagd på ett fint fat och lite nötter i en skål till exempel.
Och vi har hittat en helt suverän frukost, som både känns nyttig, fräsch och lätt-äten tidigt på morgonen, samtidigt som den håller en mätt länge. Keso med två-tre sorters hackad frukt och vaniljyoghurt på toppen är the shit här hemma just nu. En skål med den blandningen och så kaffe och jos eller c-brus och jag står mig utan problem fram till 11 på förmiddagarna. Och då äter jag frukost vid 6 på morgonen....
Så. Livet rullar på och vi rullar mindre, kan man säga. :) På återseende!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)