Just nu...

...är Leila Lindholm INTE populär i detta kök.

Per Morbergs variant av samma rätt kändes mycket stabilare.

Mer om det imorgon, ska inte avslöja för ev tacosamkvämsdeltagare som läser detta vad de får till dessert imorgonkväll. Själv får jag en halv portion pga ett missöde, men jaja.... jag hoppas för mina gästers skull att allas portioner, oavsett storlek, är goda i alla fall.

Mathavre

För en tid sedan fick vi något erbjudande från ICA att köpa gryner och sånt till rabatterat pris. Och då jag är på jakt efter saker att variera ris, pasta och potatis med, gärna med lägre GI-värden osv, så slog jag till på ett paket mathavre.

Idag kom det till användning. Vi gjorde en matig sallad.

Då jag ville ha något halvvarmt i alla fall (småfrusen idag) så hackade jag ihop mestadels grönsaker som tål att värmas lite - kål, morot, purjo, tomat, stjälkselleri - och rörde ner mathavren medan den var alldeles nykokt (i buljong). Och så kycklingbitar kryddade med spiskummin, mald chili, paprikapulver, vitlökspulver, pressad citron, salt och peppar till det. Serverade med en kall yoghurtsås kryddad med riven vitlök, salt, peppar, tabasco och chili-lime-krydda.

Betyg? Tja.... mathavren såg ut lite som hårda havregryn i okokt tillstånd. J kom ut i köket medan jag lagade mat och tittade skeptiskt på det hela. Men det var helt ok. Lätt att tillreda och tål nog att kryddas till lite också. Jag föredrar nog hel bulgur framför det här i en sån här anrättning, men det var absolut inte oangenämt. J:s farhågor om havregrynsgröt besannades inte. :)

J har redan planer på nästa experiment med mathavren. Han är sugen på att försöka göra vegobiffar med mathavre och annat i. Jag säger lycka till och hoppas han hittar ut i köket snart för detta. :)

Grönsakssoppa

Det har inte varit så mycket matlagning att tala om denna helgen. I fredags var jag iväg på after work på Glädje med ett gäng glada kollegor och åt god mat och drack vin och en hallon-mojito som inte ick av för hackor och som både fick mig att fundera på hur man gör en lika god hemma och på att införa en drink-kategori här. Igår blev det inte heller några avancerade anrättningar i vårt kök, då vi var bortbjudna på nördkväll med tv-spel, sällskapsspel och tacos i en av grannhålorna. Det som intogs var lyxfrukost med nybakta scones (J är en klippa på det där...) och smoothie på blandade frukt och bär från frysen och till lunch en enkel grönsakssoppa - vi visste ju båda att det vankades tacos på kvällen och hrm... vi var sena upp igår och sen frukost betydde lunch först vid tvåtiden, ett par timmar innan vi skulle fara iväg på nördaftonen.

Nu har jag funderat på grönsakssoppa och varit sugen på denna rätt så länge. Och det är en skitbra enkel maträtt att ta till om man bara vill ha nåt lätt och värmande. Man kan blanda grönsaker lite som man vill och krydda hur (mycket) man vill. Och blir det nåt över kan man blanda i fler grönsaker och dryga ut så att det räcker till en lunchlåda, kompletterat med ett ägg och en macka så täcker det in rätt mycket och mättar helt ok.

Igår gjorde jag såhär:

Grönsakssoppa

Ingredienser

2-3 potatis, skalad och tärnad

1-2 morötter, skalad och tärnad lite mindre än potatisen

5-7 cm purjo, strimlad

0,5 stor gul lök, hackad

0,5 kålrot, skalad och tärnad

en bit rotselleri, efter smak (J är inte överförtjust, jag älskar rotselleri!) skalad och tärnad ganska så smått

en bit vitkål, hackad

vatten som täcker grönsakerna i en större kastrull

1-2 grönsaksbuljongtärningar, beroende på mängden vatten

Salt

Nymalen svartpeppar

Dessutom hade jag en slatt finkrossad tomat över i kylen efter lax stroganoff häromdagen, den åkte i den med som extra smaksättning.

Koka upp vatten och buljong, och tillsätt grönsaker efter uppskattad koktid. Morötter är hårdast och åkte därför i allra först, sen tillsatte jag potatis, kålrot, rotselleri allt eftersom de blev färdigtärnade på skärbrädan. Gul lök, vitkål och purjo åkte i sist, samtidigt som tomatkrosset. Lät småkoka en stund, smakade av med salt och peppar och serverade.

Det blev över en slatt också, den fick bli min lunch idag då J åkte för att hälsa på sin mormor och käkar där eller på vägen. Lade till lite frysta ärtor, lite fryst majs och persilja för smakvariation, och intog tillsammans med ett kokt ägg för att få i mig lite protein också.

Inte så festlig helgmatlagning denna helg alltså. Än så länge. Ikväll har J bokad försenat "fredagsmys" då detta uteblev i fredags, så vi kommer väl att käka nåt lite smarrigare då. Och så ska jag ju förbereda morgondagens tacosmåndag, som inträffar här hemma hos oss denna gång, och förbereda en dessert för det. Och hmm... det kanske blir en uppdatering om detta senare under dagen. :)

Veckans fisk

Kom på igår att vi inte ätit fisk denna vecka. Ojoj. Med stor beslutsamhet ryckte jag fram ett paket med laxstrimlor ur frysen, och bestämde i all hast att vi slår två flugor i en smäll - fisk OCH Maian testar. Hittade nämligen en påse kryddmix i skafferiet också, som passade fint:

Bildkälla: Härifrån

På menyn idag stod alltså Lax Stroganoff.

Vissa avvikelser förekom från påsens recept:

Man skulle tärna laxfiléer - jag hade färdigstrimlad lax som jag delade i mindre bitar.

Jag kryddade dessutom laxen lite, vis av förra fisk-test-receptet.

Vi hade visst ingen chilisås hemma, så jag tweakade lite med en tesked sambal istället för en matsked chilisås.

Och vi intog inte anrättningen med pasta eller ris, som föreslogs. Jag körde kokt potatis.

Resultatet var faktiskt helt ok! J tyckte det var perfekt, särskilt med tanke på att han är riktigt manligt förkyld och det hela faktiskt var kryddigt nog att få hans näsa att rinna lite.

Så.... denna vecka kändes faktiskt fiskrätten helt ok. Vi åt oss båda mätta och det blev en matlåda plus en burk gryta till frysen som lär räcka till en matlåda till över. Kändes faktiskt som en helt ok investering, den där mixen. Snubblar jag över den igen kan det mycket väl bli en investering igen!

Drömmar

Idag efter jobbet åkte jag och ett par kollegor hem till en mammaledig kollega och promenerade lite och fikade. Kalorier ut, kalorier in. Och en hel del ordväxling!

Den mammalediga kollegan bor i hus, de har nog bott där i något år nu och renoverat mer än halva huset. Och det var.... JÄTTEFINT.

Det händer oftare och oftare nu. Man drömmer iväg om hus, större boende, hur man skulle vilja inreda... Igår hemma hos N på tacosen satt jag och hr G och surfade svindyra hus och lägenheter på hemnet. Den ena vidunderligare än den andra. Många miljoner i pris.

Men ....när det kommer till kritan är jag nöjd med ett rent och fräsch hem. Med ett vackert kök, ett matbord med plats för gäster, en större umgängesyta och några sovrum. Kanske kanske en uteplats, delvis inglasad (eller varför inte ett uppvärmt växthus med plats för fikabord?) och med en murad grill? Det centrala är - plats för mat, umgänge och vänner. Och mellan varven lite vila och hemmamys.

Jag dagdrömmer...... nu är det dags för äkta drömmar! Nightienight!

Söndag

Det har snöat en hel del sedan igår eftermiddag. Känns nästan lite som julstämning ute... men här hemma är all jul undanstädad (så när som på min kungarökelse-lykta, den fick lov att stå framme ett tag till för jag är så förtjust i doften). Jag har kommit över sorgen (!) men det känns lite konstigt. Och tomt.

Idag är en såndär skön slappardag. Vi har några få borden och ett par måsten att ta itu med, men i övrigt så tänker jag försöka ta det lugnt och gött. Har redan surfat en massa inredning och en del träningskläder... och så ska jag försöka få till en promenad i snölandskapet ute.

Ett av bordena är att fixa ett gäng matlådor för den kommande veckan - en återkommande söndagstradition här hemma. Vi har för tillfället en del matlådor i frysen så det behövs inte massproduceras men några lådor vore bra, särskilt då jag inte kommer vara hemma åtminstone de första två kvällarna. Vid frukosten imorse kom vi överens om hembakt pizza - blir 4-6 bitar på en sats baserade på J:s sconesdeg, så det är nog lagom. Jag tänker byta ut en del av mjölet mot grahamsmjöl också för att försöka få till en nyttigare botten. Sen är det bara att fylla med tomatpure, salt, peppar, örtkryddor, tärnad fetaost, fryst majs, hackad paprika och lök, saltgurka, feferoni, ägg och riven ost.... och vad man känner för.

Men först - vårrullar, nudlar och grönsakswok till lunch.

Tagliatelle med ädelostsås och kyckling

Idag har vi varit ute och knallat en bra stund (båda två!), så jag tyckte det var ok med pasta till middag. J ville ha färsk tagliatelle, och till det önskade han någon form av ostsås. Så jag slog till med lite lördagslyx, tagliatelle med ädelostsås och kyckling.

Ja, jag gör inte egen pasta, så långt har vi inte kommit än. Nog för att det vore skoj att testa.... men idag körde vi på färdigköpt färsk pasta.

Ädelostsås är superenkelt att göra. Man köper en bit ädelost, 150-200 g räcker fint till en rejäl dos sås för två-fyra personer. Idag investerade jag i en bit Høng Himmelblå. Skivade ner hela biten (provsmakade lite först båda två, för sånt gör man i vårt kök! Namnamnaminam!) och smält i en kastrull med lite grädde och mjölk, kanske totalt 1,5-2,5 dl. Salta och peppra efter smak, red ev av lite för tjockare konsistens om det behövs.

Och kycklingen bara strimlade jag ner (en filé per person) och stekte med salt och svartpeppar.

J bidrog med dukning och skar upp lite grönsaker. Ja, han fick lite storhetsvansinne och ägnade ganska lång stund åt att skära upp paprika, minitomater och gurka tjusigt och arrangera på ett litet fat. Jag klagar absolut inte, jag får min sida av köket för mig själv att rumstera på och samtidigt sällskap... :)

Stjärnanispannacotta med lakritsglögg-gelé

Strax innan jul gick jag och J lös på det lokala systembolaget och kom hem med flertalet glöggsorter vi inte provat tidigare. Däribland en pava lakritsglögg, som senare befanns vara ....mindre god. J ville göra sig av med det som var kvar (sisådär en halv flaska och lite till) medan jag HATAR att slänga mat och dryck och vill se om jag inte kan hitta andra användningsområden för det här inköpet. Fick en idé om att göra pannacotta med glögg-gelé, och nu idag så bestämde jag att det var dags.

Normalt brukar jag köra med ett pannacotta-recept med vit choklad som smaksättare - i grund och botten världens enklaste recept enligt mig, som jag fått härifrån. Man kokar upp grädde medan man hackar vit choklad och lägger gelatinblad i blöt, sen löser man gelatinet i grädden och slår den varma vätskan över chokladen och rör tills allt smält samman innan man portionerar upp i småformar eller glas och stoppar in i kylen (eller ut på balkongen såhär års). Tio minuters arbetsinsats max för en dessert som får de flesta att gny av njutning när man serverar den, gärna med något syrligt typ hallon.

Ikväll bestämde jag mig dock för att testa ett annat recept, då jag ville smaksätta med något annat än vit choklad. Har en påse stjärnanis i kryddhyllan som jag fått i present och aldrig använt, och i och med att den märkliga glöggen smakade lakrits tänkte jag att det bör kunna funka ihop. Surfade runt lite och hittade ett grundrecept som kändes simpelt hos Söta Saker.

Såhär gjorde jag...

Stjärnanispannacotta

Ingredienser

2,5 dl grädde

en rejäl nypa vaniljpulver (pulver, inte -socker. Pulvret jag åsyftar är pulvriserad vaniljstång, finns att köpa lite varstans i små små glasburkar)

2-3 krossade stjärnanisar (mortel är bra sak att ha i köket!)

0,5 dl gelésocker

Koka upp grädden med stjärnanis och vaniljpulver.

Låt koka lite smått någon minut, dra sedan av kastrullen från plattan och låt dra i 10-15 min.

Sila bort kryddorna från grädden och koka sedan upp igen tillsammans med gelésockret.

Låt koka lite lätt i cirka 30 sekunder, rör om ordentligt och häll upp i portionsformar - jag kör med mina kraftiga Iittala-vinglas.

Och sen är det bara att ha tålamod och ställa dem i kylen (eller på balkongen) att stelna.

Kan tänka mig att den här smaksättningen kan funka helt ok med hallon - hallon och lakrits är ju en rätt så trevlig kombination. Men jag ska ju se till att använda den där glöggen. Glögg-gelé har jag aldrig gjort förr, men har läst om andra som gjort det. Tänker inte tillsätta mer sötma till den där sockriga glöggen så gelésocker-metoden går bort, det blir att använda old school-gelatin till det. Men först ska pannacottan stelna lite....

[edit]

Ja, ni ska få en bild också.

Bildkälla: Privat foto

Ber lite om ursäkt för den taskiga bildkvaliteten - det här med ljussättning och sånt är inte min grej.

En annan kommentar - som ni ser har den ena pannacottan blivit "misslyckad". Skulle nog ha väntat med att hälla över glöggen över pannacottan tills glöggen svalnat efter att jag värmt upp den och smält ner gelatinet. För det är det jag misstänker har hänt - vätskan var för varm, pannacottan lossnade från glaset och glöggen rann ner under pannacottan istället för att bilda ett lager ovanpå som på den andra "lyckade" portionen. Man lär sig även av sämre erfarenheter.

Smakmässigt var det dock helt ok! Lär göra pannacotta på stjärnanis fler gånger, fast kanske utan glöggtäcket som kanske var lite over the top. Pannacottan blev också lite väl dallrig och inte så krämig som jag vill ha den, så jag lär minska på gelésockret nästa gång. Om jag gör exakt det här receptet igen - gelésocker må vara helt vegetariskt medan man eg inte vill tänka på vart gelatin kommer ifrån, men gelatin har jag lyckats mycket bättre med.

Fredagsmys

Alltså. Jag minns inte när jag senast kände att jag lämnade min arbetsplats så organiserad och uppstrukturerad senast. Det har varit en höst från helvetet då högarna vuxit och mailkorgen svämmat över - jag har aldrig jobbat så mycket övertid nånsin förut och hoppas jag slipper göra det igen. Mycket återstår att göra men äntligen har jag ordning på allt som ska göras. Nu är det uppstrukturerat och det som ska göras får jag ta itu med som det kommer. Lycka!

Nu är det fredagsmys! Här hemma betyder det lite extragod mat - visst blir ni förvånade va, så tänker väl inte varenda kotte... Känner jag för det kan jag stå i köket och fixa och trixa lite extra, men oftast betyder fredagsmiddag något lätt, snabblagat och gärna kyckling.

Idag blir det supersnabb-middag med många genvägar. Kanske inte så nyttigt eller billigt, men ack så bekvämt:

Kycklingfiléer som tinat i kylen, fyllda med hackad soltorkad tomat, riven ost och pesto, stekta runtom och sen färdigstekta i ugnen i min briljanta gjutjärnsgratängform (häller på lite vätska i formen så undviker vi att det blir torrt också, typ vatten + vin)

Färdigköpta frysta potatisklyftor, bara att värma

Färdigköpt bea-sås

...och medan det där går klart i ugnen så hackar man ihop en sallad på isbergssallad, minitomater, gurka, paprika, rödlök, hyvlad morot och vinägrettdressing med olja, vinäger, vitlök, örtsalt och peppar.

Vill man kan man göra en supersnabb efterrätt också - mixa halvtinade frysta hallon (eller andra bär!) med lite florsocker och vaniljyoghurt. In i frysen till servering, sen skedar man upp det i fina serveringsskålar.

Och så korkar man upp den lilla vinflaskan! J är inte förtjust i rödvin, jag är mycket förtjust i rödvin. Fixar dock inte mer än ett par glas per tillfälle, och dricker sällan upp en hel flaska själv ens på en hel helg. Lösningen heter då halvflaskor... två-tre glas per flaska!

Trevlig fredag på er!

Te

Jag har sett mig själv som en inbiten kaffedrickare väldigt länge. En koffeinist ut i fingerspetsarna, en riktig kaffemoster som inte kan gå många timmar utan en mugg kaffe. Detta trots att jag på många arbetsplatser varit hänvisad till ganska så vedervärdiga automater som genererat ett svart blask med vitt pulver istället för mjölk. Och en morgon utan kaffe.... det finns inte. Ja, jag får abstinenshuvudvärk om jag går för många timmar utan kaffe dagtid.

Men på sistone har jag börjat byta ut kaffe på sen eftermiddag och kväll mot te. Och har snubblat över flera téer som jag faktiskt tycker väldigt väldigt bra om. Jag som tidigare avfärdat te som "vattnigt avkok på dammiga blad" har nu flera tefavoriter som känns trevliga att ha hemma.

Först funna favoriten var Friggs Minty Licorice, den svarta förpackningen nedan.

Bildkälla: Här.

Detta lakritste är som en sötaktig explosion i munnen - ljuvligt! De övriga téerna i serien som jag provat (Lemon Mint (verkar ha utgått?), Vanilla Rhubarb och Sweet Apple Pie) har varit lite sådär i mitt tycke, men Minty Licorice är grymt. Tyvärr verkar det inte alltid finnas hemma på affären. :/

Sen har jag upptäckt Yogi. Och plötsligt spelar det ingen roll att de är mycket dyrare än andra téer. Det här är nog téernas Rolls Royce. Först ut var även det ett lakrits-te, Licorice. Fick några påsar av en kompis och föll som en fura. Nu står Choco bredvid en ask med Licorice på min tehylla (!) och håller på att bli en finfin kompis på kvällarna. Och sen vill jag prova denna och denna och denna och denna och ....ja, ni ser.

Bilder: Härifrån.

Fortfarande är kaffe the big deal på morgonen. Men på kvällarna är det verkligen te för hela slanten.

Torsk

Ja, nu var det det här projektet med att äta fisk oftare då ja.

Har idag haft vad som kan liknas vid en gräslig måndag på en tisdag, dagens inleddes med en oförtjänt utskällning pga att någon hade en dålig dag och hade missförstått något och sen har det rullat på. Tack och lov har allt inte bara varit elände.... men nog för att jag kände för nåt gott.

Kan man göra något gott av torsk? Tja, frågan är mest hypotetisk och retorisk - man kan säkert göra en massa goda saker med torsk. Men kan jag göra något jag tycker om med torsk? Bollade lite idéer med ett par kollegor på jobbet och bestämde mig för nån form av ugnsgratinering.

Så nu kokar potatis som ska bli mos på spisen. Och fyra torskfiléer ligger och göttar sig i ugnen under ett lager av hem-experimenterad sås - CF, lite mjölk, en stor hackad rödlök, ett par skedar ajvar relish, en hackad liten röd paprika, en finhackad liten morot, lite tomatpuré, lite umami-paste (J:s bidrag!), ett par droppar citron, salt, peppar, och två pressade vitlöksklyftor.

Hoppas det blir ätligt. Och ätligt nog för lunchlådor imorgon också. :)

Bildkälla: Privat foto

PS. Ja jo, det var faktiskt helt ok. Och potatismoset - yeeeyh!! Varför har jag inte gjort mos på flera år??!!

Söndag och köttfärssås

Ungefär samtidigt som vi vaknade imorse började det snöa. Och sen snöade det en bit in på förmiddagen. Knappt nollgradigt (strax under) ute så det lade sig inte så mycket, men det kändes ändå konstigt att röja undan julen i det läget.

Nu återstår dock bara mina två adventsstjärnor, som fortfarande är riktigt vackra med både en massa röda och gröna blad, av julpyntet. Och så behöll jag mitt fina ljusfat, som tjänat som adventsljusstake med fyra ljus fram till jul och sen som vintrigt ljusarrangemang med flertalet vita ljus och vitt stenkross på matbordet. Det är fortfarande vinter. Och jag måste få ha något kvar... J har skrattat åt mig flera gånger när jag truligt och ytterst motvilligt plockat bort pynt.

Matmässigt har det inte hänt något särskilt idag, förrän nu. Jag tinade ett paket köttfärs hemhemifrån (pappas egenuppfödda nötfärs!) och drog igång ett köttfärssåskok. Det var inte igår! Har varit sugen på köttfärssås och spagetti så himla länge nu, och fick över en slatt vin igår som passade finfint som krydda.

Alla har väl sitt eget sätt att laga köttfärssås. Jag har insett en sak och det är att jag är USEL på att ange exakta recept. Jag lagar helt enkelt inte mat på det viset. Jag är en Cajsa Warg i köket, man tager vad man haver och i godtyckliga mängder. Idag vet jag inte ens hur mycket köttfärs jag startade med - det här med vägning är inte min grej och inte heller pappas, och det är han som portionerat upp paketet för frysningen.

Jag började i alla fall med att hacka lök. Det är alltid en bra start. En stor och en mindre rödlök - för det var vad vi hade hemma. Gul lök fanns helt enkelt inte, även om det varit mitt förstahandsval annars. Sen hackade jag de få stjälkselleri vi hade kvar i kylen, kanske två hela stjälkar totalt. Öppnade skafferiet och fick syn på morötterna - tre mindre morötter skalades och hackades fint. En halv röd paprika åkte med av bara farten, hackhackhack. Alltsammans svettade jag runt i lite olivolja och smör i min gamla stekgryta. Sen upp med alltihop i en djup tallrik - dags att bryna färsen med salt och nymalen svartpeppar.

När färsen var brynt och finfördelad i stekgrytan tömde jag tillbaka grönsakshacket i grytan igen. Blandade om, och sen hade jag i 500g finkrossade tomater på tetra med vitlökssmak. Återigen - det var det vi hade hemma. 1-2 dl rödvin åkte också i grytan, tillsammans med två smulade lagerblad, lite mer svartpeppar, torkad basilika, timjan, lite vitpeppar och smulad torkad, hyvlad vitlök. Och sen locket på och så har det nu fått puttra i en halvtimme snart. Kommer snart att smaka av det igen och kanske justera lite mer med kryddning, sen är det väl dags att sätta på pastavattnet.

Vad puttrar under locket månntro?

Bildkälla: Privat foto

Omnomnomnom....

Bildkälla: Privat foto

Det är såhär jag tycker om att laga mat. Typ långkok som kommer till lite hur som helst. J:s kommentar om att det luktade gott fick mig att hoppas att han kanske kanske kommer att provsmaka nån gång..... :)

Fast den här köttfärssåsen får bli till matlådor för mig. Ikväll serveras det sista julmyset här hemma (?!) i form av apelsinris och glögg.

Lyxlunch

Varning varning, nedanstående inlägg kan uppfattas som ett sponsrat reklaminslag... men så är det inte. Jag försöker bara sätta ord på en öm relation jag och min kära sambo har till ett smultronställe i denna stad. Se det snarare som en öm kärleksförklaring.

Vi har ett favoritställe att gå ut och äta på i Skövde. Ärligt talat har vi nog inte testat särskilt många andra, men... det är svårt att mäta sig med ett ställe som är så genuint mysigt och trevligt och som serverar så jädrans god mat som Glädje. Personalen är trevlig, inredningen och miljön både rolig och läcker, men bäst av allt är maten. God och vällagad mat med lokalproducerade råvaror till jäkligt bra priser. En lördagslunch går nu på 109 pix om man väljer vatten till maten, och då kan man få...

En välfylld salladstallrik till "förrätt", och hembakt bröd. Idag hade de en spännande couscoussallad, oliv- och tomatsallad, blandade salladssorter och en schysst coleslaw.

Bildkälla: Privat foto

Jag följde upp med flankstek med vitlökssmör, skysås, potatisgratäng och ruccola. Kan säga att vitlökssmöret var fantastiskt, det var nästan så att jag åt bara smör en stund.... hur ofräscht det än kan låta.

Bildkälla: Privat foto

J åt en gryta på någon vit fisk (kolja?) med kräftstjärtar, räkor och skivad potatis. Och ärligt, jag har försökt få J att äta både det ena och det andra som han inte ätit tidigare men inte förrän vi började gå ut och äta på Glädje har någon fått J att prova skaldjur, som han ratat på gamla preferenser från typ tidiga tonår....

Bildkälla: Privat foto

Och ja, rätterna hade längre och mer sexiga namn än de jag angivit ovan på menyn, men jag kommer inte ihåg exakt. Det jag kommer ihåg är att jag ännu en gång med glädje (?) smårullade ifrån restaurangen efter en kopp kaffe på maten, med en välfylld och glad mage.

Besöker ni Skövde rekommenderas varmt ett besök på Glädje. Ni är nästan garanterade en suverän måltid - och missa inte att kika runt på inredningen, den är en upplevelse fylld av spännande detaljer bara den. Jag och J har ätit på Glädje minst en gång i månaden sen flytten till Skövde och aldrig serverats något som smakat sämre än en trea på en skala från ett till fem, och då har det mesta berott på personliga preferenser (J har valt fiskgryta med saffran i, en krydda som han inte tycker om men ville prova igen för att försäkra sig om att det verkligen var så, osv). Och vi är inte ensamma om att tycka såhär....

Scones

Idag fick jag scones till frukost - värsta lyxen. J satte igång att baka scones medan jag gnuggade nattsömnen ut ögonen, han har pratat om att prova att baka scones i min muffins-plåt ett tag nu och idag blev det så av.

Bildkälla: Privat foto

J har bakat på den här scones-degen i många år, och baserar alltifrån vanliga scones till pizzadeg och annat på den. Det var det första han gav sig på att laga i matväg till mig faktiskt (då som grund för pizzabotten) och jag var väldigt imponerad av att han hade receptet i huvudet och "frihandade"...

Måtten är lite sådär, J kör som sagt på känsla snarare än exakthet. Men något sånt här är det:

Sconesdeg á la J

Ingredienser:
8 dl mjöl (vetemjöl + grahamsmjöl, eller bara vetemjöl)

4 dl filmjölk eller mjölk

4 tsk bakpulver

1 tsk salt (eller lite mer?)

0,5 tsk socker

100 g smält smör eller matolja

Värm ugnen till 225 grader.

Blanda ingredienserna i en stor bunke (jag brukar först blanda de torra ingredienserna och därefter tillsätta vätskan, men så gör inte J och resultatet skiljer inte så mycket....).

Degen kan plattas ut till en eller två rundlar som man sedan delar i kvartar.

Idag delade dock J upp degen i tio mindre bitar som han rullade ihop till bollar och plattade ner lite i muffinspappersformar som jag ställt i min muffinsplåt.

Vi gräddade i ungefär 12 minuter - de hade nog kunnat gå lite lite längre för de blev lite degiga. Tack vare muffinsplpten fick vi dock väldigt fina, höga och lättdelade scones.

Om degen ska bli pizza plattar eller kavlar man ut den på bakplåtspapper på en plåt. Sedan breder man på tomatpuré och det man vill ha som fyllning (vi brukar köra tomatpuré, kryddor, tärnad fetaost och hackad lök, paprika, fryst majs, hackad saltgurka (!) och feferonisar, ett eller två ägg som knäcks råa över fyllningen, ev halverade minitomater, riven ost och annat smått och gott vi har hemma. Sedan in i ugnen i en kvart ungefär. Och ja, saltgurka och ägg är faktiskt gott på pizza - fast jag är petig med att ägget ska vara genomtillagat och brukar få snitta lite i osttäcket ovanpå dem för att vara säker på att de inte är kletiga. Jag är inte förtjust i kladdiga ägg. Alls!

Torsdag

Idag är det torsdag och jag är ynklig. Ont i ryggen, ont i huvudet och en mensvärk from hell. Ovanpå det fick jag hugga mig in i en is-imkapslad bil för att komma hem från jobbet...

Så idag blir det ingen särskilt sexig matkreation till middag. En bondomelett i ugn på lite rester och saker vi hade hemma. Jag brukar blanda keso i omelettsmeten, så även idag. En rätt så snabb lösning och ok bukfylla. Fast ur varken fotogeniskt eller kulinariskt perspektivt värdig någon längre bloggpost.

Så var det med den torsdagen....

Mellanöstern-typ-sallad

J var sugen på sallad ikväll. Han föreslog pasta som grund men jag styrde om mot bulgur, då det känns som att vi ätit väl mycket pasta ett tag.

Med det i åtanke skulle jag dessutom kompletteringshandla lite - mjölk och yoghurt var på upphällningen hemma, kaffe likaså. Sen infrån jobbet, hungrig i mataffären.... jo, man handlar lite mycket. Idag kände jag mig dessutom lite experimentell igen.

Vad blev resultatet?

Tja, en Mellanöster-inspirerad sallad med kyckling och ett kokt ägg:

Bildkälla: Privat foto

Jag tänkte tabbouleh fast med bönor. Och sen blev det lite kylskåpslotteri - färsk grönkål, marinerad fetaost, rödlök, soltorkad tomat, färsk tomat, stjälkselleri, gurka, röd paprika. Grönsaksbuljongkokt hel bulgur. Nyrostade grovkrossade cashewnötter och rostade solroskärnor. Persilja, citronsaft, peppar, salt. Kycklingbitarna kryddades med spiskummin, peppar, vitlök och citron-chili-salt.

J är inte överförtjust i bönor. Men tömde sin tallrik ändå. Det är ett bra betyg!

Heja heja!

Hihihi.... nu känner jag mig lite starstruck. :)

Min gamla fadder gick vidare från första-audition i Sveriges Mästerkock. Han var förvisso bara med i typ två sekunder i programmet ikväll, men han gick vidare!

Heja Smithan!

För övrigt.... flirtar Per Morberg med alla kvinnliga aspiranter till tävlingen....?

Dieter och viktprojekt

Igår hade vi tacopremiär. Tre människor trotsade snöoväder (nu gillar jag snö, och tycker det är fint när det snöar - men det var lite smått ansträngande att köra i snömodd och snöyra dit och hem) och for ut till Lerdala där familjen MMH bor.

Jag tror folk är mer influerade av nyår och nystart än vad de är medvetna om, för i bilen på vägen till "förorten på landet" (?) diskuterade vi allihop våra små projekt som alla berörde vikt och mat och kroppsdecimering. Och allihop hade sin egen lilla metod. Kan bli spännande att se hur det hela utvecklas med tiden - jag hoppas vi alla lyckas med vi föresatt oss!

Sedan lagade vi mat, lekte med barn, åt tacos (jag höll mig till en portion men trillade dit och överåt lite väl mycket nachos med guacamole på slutet) och pratade och skrattade, precis sådär trivsamt och roligt som vanligt.

Och sen vete fasen om det var ett sammanträffande eller om även det var ett resultat av nyår och nystart, men våra värdar serverade en fräsch fruktsallad med havregrädde (spännande!) som dessert. Kanongott och lagom.

Nåväl. Nu är det vardag. Och jag har insett att jag har ett litet problem. Efter en lång arbetsdag är det lite körigt att hinna med motion. Man ska hem och laga mat och äta och sen är det mörkt och kallt och ...sent. Och jag kan inte bara röra på mig på helgerna. Måste hitta nåt att sätta få ihop den där ekvationen på ett bra sätt. Planera mat och matförberedelser lite mer, komma ifrån jobbet i tid (!) och hitta nåt alternativ till powerwalk. Som jag gillar för att det är så enkelt - snöra på sig skor och så ut, musik i öronen och fyrtiofem minuter av en slags reflektionsmeditation. Fast tyvärr lite väder- och väglagsberoende.

Tips mottages tacksamt!

Julie & Julia

Alltså. Ni håller på att bli bortskämda, ni eventuella bloggläsare som hittat hit. Tolv inlägg på tre dagar, minsann.

Eller så tror ni att jag inte har ett liv. Kan vara så också.

Imorgon är det dock måndag. Ny arbetsvecka. Och jag tror det kommer bli betydligt färre inlägg per dag då. För jag jobbar ju. Och har ett liv.

Men idag är det söndag, och medan J förnöjer sig med sitt nya Playstation så sitter jag bredvid med laptopen i knät och bloggar. Och så ska jag se på film. Blev lite sugen på att se om en film jag har liggandes på laptopen - Julie & Julia. En feelgood-film (såna gillar jag!) som handlar om... en matbloggare som plöjer sig igenom alla recept i en gammal klassisk kokbok, och parallellt kokbokens författares liv. En film baserad på en sann historia. I dubbel bemärkelse.

Så, nu bloggar jag om en matbloggare som blivit film. Undras vad min framtid bär med sig.... muahahah!!!"

Inspiration till lasagne (för exakt recept kan jag inte uppge)

Jag har just skapat en lasagne. Min första lasagne på väldigt länge, säkert ett par år om inte mer sen senast. Den ska bli matlådor, fick inspirationen till veckans matlåde-batch från kollegorna Madde och Emelie. Den doftar ljuvligt...

Det roliga är nu att jag inte kan återge recept för sånt här. Jag kan berätta ungefär vad jag haft i men inga exakta mått. Jag blir lite som en galen vetenskapsman i köket när jag sätter igång med sådana här frihandade projekt - pajer, grytor, såser, osv som jag skapar på känsla snarare än efter ett givet recept.

Jag utgick från kyckling, tre filéer som jag tärnade ganska smått och stekte upp med salt och peppar.

Sen gjorde jag en tomatsås, där J fick bidra med smak-idén. Vi körde italiensk-aktigt - klassiskt italienska smaker som basilika, vitlök, osv. Jag fintärnade en morot och fräste tillsammans med tre små lökar i en traktörpanna - de fick inte ta färg men skulle bli mjuka. Under tiden hackade jag upp en selleristjälk och en halv röd paprika samt skalade två vitlöksklyftor, som jag pressade i samtidigt som jag stoppade ner selleri- och paprikahacket i stekpannan. När alltihop stekt ihop sig lite - fortfarande utan att ta färg - hällde jag i en tetra finkrossade tomater med basilika samt lite vatten.

Och sedan började experimentandet. Lite grönsaksbuljong i pulverform åkte i. Lite örtsalt. lite finstrimlad färsk basilika. Salt, peppar. Lite strösocker. En liten skvätt balsamvinäger. Kunde nog petat i lite finhackad soltorkad tomat också, om jag kommit på det när det begav sig. Eller kanske några finhackade oliver, om J gillat oliver. Sen på med locket och småputtra på låg värme i en kvart-tjugo minuter eller mer. Sägs ju att italienska matmammor kokar tomatsås i timmar....

En lasagne ska väl innehålla nån ostsås också. Jag hade tänkt fuska och experimentera med keso, men keson jag hade hemma hade gått ut och det med råge (en av mina kökssynder, saker kan bli stående i kylen för länge!). Hade säkert funkat rätt ok - tror jag snappat upp att andra använt keso. Men nu blev det att koka ihop en liten bechamelsås och blanda i ost. Lite smör som får smälta i en kastrull, strö över lite mjöl och vispa ihop. Och sen i med mjölk, koka upp och småkoka under omrörning i minst 5 min (gammalt hemkunskapsknep - annars smakar det mjöl om såsen). Och sen hade jag i riven ost som fick smälta ihop med såsen, och smakade av med salt och peppar. Hade nog i en skvätt grädde också när jag tänker efter, bara för att runda till det lite (typisk Maian-köksterm, och det är förmodligen så jag rundat till mig själv lite också.... ;) ).

Sen tog jag en stor gratängform. Bredde ut ett par skedar ostsås i botten och sen började jag bygga lasagne. Först ett lager lasagneplattor (yep, jag vet, jag ska ju dra ner på pastan - men det här var fiberpasta i alla fall). Sen ett lager tomatsås, som jag strödde kycklingbitar över. Sen lasagneplattor igen, och så fortsatte det. Sista lagret ska dock vara lite tomatsås och ostsås. Och så riven ost högst upp.

In i 200 grader varm ugn med lasagnen, nedre delen av ugnen. Efter tjugofem minuter lade jag på ett ark folie för att inte lasagnen skulle bli för mörk. Sen fick den götta till sig i ytterligare tjugo minuter i ugnen.

Såhär såg den ut sen:

Bildkälla: Privat foto

Omnomnomnom....

Eller snarare - nu får den stå och stabilisera sig lite innan det är dags att dela upp den i matlådor.

Tacosmåndagar

Jag och mina kompisar har ett sällskap.

Syftet är att träffas varje måndag, umgås och ha roligt. Och tillbereda och inta tacos tillsammans. Fler regler finns inte. En enkel och trevlig rutin, bara. Vi får till det där regelbundna umgänget som bildar kittet i en solid vänskapsrelation. Sånt där som inte alltid hinns med kanske, om man lever ett vuxet liv med jobb och en massa måsten. Men som ändå ger en guldkant på veckostarten.

Vi har hållit på i flera år. Förr började vi med matberedning nån gång mellan åtta och halv nio, för att vara klara lagom tills CSI började (måndagar kl 21). Så var det när jag gled in i klubben - obduktions-tv och tacos. Alltid hemma hos samma par - de enda av oss som hade gott om utrymme hemma på den tiden.

Folk flyttar, nya tillkommer. Rutiner ändras över tiden. En del föds in i gemenskapen, och vi andra blir mer och mer vuxna.

Numer turas vi om att ha gästabud hemma på måndagkvällarna. Värden handlar och står för utrymme, men alla hjälps fortfarande åt med matlagning (i större eller mindre utsträckning) ch sällskapas. Vi är numer fem (och en halv!) stycken fasta medlemmar, en sjätte är en bulle i ugnen och det finns även två respektive som deltar de gånger vi är hemma i det hushållet (min sambo är en av dem - han är med var femte gång och har övriga måndagskvällar "fria" för egen lek).

Vi ser inte längre på CSI. Vi äter (numer tacos och även en efterrätt, som varierar från vecka till vecka och är upp till värden att planera), pratar, leker med barn (=den halva medlemmen, 1,5 år gammal!) och spelar kanske något spel. Vi börjar tidigare på måndagkvällarna, och försöker samlas redan vid 18-tiden eller så snart vi kan efter respektives jobb.

Folk brukar skratta när jag berättar för dem om vår tradition. Sedan blir de ofta lite avundsjuka - det är en förbaskat bra rutiniserad form av umgänge vänner emellan. Måndagar lämpar sig också bra för våra seanser, då folk sällan planerar saker på måndagskvällar och för att de flesta tycker det är trevligt att ha något att se fram emot - måndagar är annars rätt tråkiga dagar.

Jag själv är väldigt nöjd. Mina tacoskompisar är väldigt bra kompisar. Och även om man har en dålig dag, så brukar det känns väldigt väldigt bra att träffas. Avslappnat och trevligt.

Frågor på det?

Tydligen...

....ska min gamla fadder från den allra första högskoletiden vara med på TV. Närmare bestämt Sveriges Mästerkock, med premiär för nya säsongen imorgon (mån 9 jan kl 20).

Lät på honom som att han i alla fall ska vara med på auditions. Undras hur långt han kommer.... nästan så att jag känner mig tvungen att titta, bara för att hejja lite. :D (Och sen är ju Per Morberg med.... också)

Fast imorgon kan jag inte titta, då är det säsongspremiär på tacosmåndagarna igen. Så det får bli Play eller en repris.

Mild thaigryta för lax från Abba

Först ut av de två halvfabrikatsinköpen i Maians provkök blev Mild thaigryta för lax.

Bildkälla: Här

Proceduren var enkel - man ska bara tömma upp innehållet i påsen i en kastrull, koka upp och sen lägga i laxtärningar som får sjuda klara i såsen. Därefter serverar man rätten med ris eller nudlar. Vill man kan man smaksätta med extra rödcurrypaste innan man lägger i laxen i såsen.

Jag tinade 400 g lax och tärnade (nåväl, misshandlade till tärningsaktiga bitar).

Kokade upp ris - i ärlighetens namn blev det inte jasminris som paketet rekommenderade utan vanligt matris. Det var vad som fanns hemma.

Klippte upp påsen och tömde upp i en kastrull.

Funderade lite på att såsen kändes väldigt tjock i kallt tillstånd.

Värmde upp den och provsmakade.

Och tyckte det smakade lite.... lite.

Så jag öppnade kylen, letade rätt på rödcurrypasteburken och duttade i nån tesked extra.

Sedan lade jag i laxen och lät sjuda i 5-7 minuter.

Serverade med skivad gurka.

Nej, ni får inget foto på den här skapelsen - det såg inte så estetiskt ut som på förpackningen och jag har ett rykte att vara rädd om. :)

Så.... hur smakade det?

För min del kändes det tamt. Trots extra smaksättning med currypaste vid tillagning. Sedan lämnade såsen en del att önska - den var inte så krämig som jag velat och den kändes liksom.... förtjockad. Sådär så i alla fall jag undrar om det inte bor en hel del stabiliseringsmedel och förtjockningsmedel i den. Jag har i ärlighetens namn inte studerat innehållsförteckningen så jag lovar inget. Men upplevelsen ger mig vibbar av tillsatser.

Sambon hämtade extra smaksättning ifrån kryddskåpet i stort sett omgående - citronchili-salt bland annat. Och åt upp men det var inte så att han skrapade tallriken ren, om vi säger så. När jag bad om ett omdöme sa han att han tyckte det fattades smak.

OM jag skulle släpa hem en sådan här påse igen skulle jag nog krydda fisken medan såsen kokar upp - salt och peppar åtminstone, kanske nåt mer. Sedan skulle jag tillsätta mer grönsaker - de futtiga bitar hyvlad morot som simmade runt i såsen kändes väldigt få. Jag tror jag anade ett krisp från en pyttig vattenkastanj också, men jag kan ha lurat mig själv. Jag skulle slängt i smått tärnad morot, finstrimlad purjo, kanske lite finhackad paprika och frysta ärtor och majs i såsen medan den kokade upp tror jag - hade adderat både färg, smak och tuggmotstånd som jag upplevde saknades.

Men... det känns ändå som att det inte blir fler inköp av denna grytbas. För ska jag göra om den här rätten så mycket som jag funderar på ovan, då kan jag lika gärna göra om allt. Hur svårt kan det vara att göra en godare sås på egen currypaste, kokosmjölk, grönsaker och lite annat smått och gott?

Det här kändes som ett ganska så ypperligt exempel på varför jag inte handlar halvfabrikat i normala fall. När en rätt får knappt godkänt och man så snabbt kommer på sätt hur man skulle kunna göra den bättre - och är övertygad om att ens egen variant skulle smaka väldigt mycket mer och bättre - då är halvfabrikatet ett dåligt köp. Helt enkelt.

Jag slänger inte mat. Det som blev över hamnade i en matlåda som jag tar med till jobbet imorrn. Kanske kanske händer ett mirakel inatt, smakerna mognar till sig och får stuns. Men jag tror nog det blir en småtrist lunchupplevelse imorrn....

Fisk

Jag är född och uppvuxen på landet, med en far som föder upp köttdjur, jagar vilt och äter rätt så lite fisk. Jag skyller inte på mina föräldrar eller min barndom, men ....jag föredrar helt enkelt kött framför fisk. Käkar jag ute på restaurang så väljer jag nästan så gott som alltid kött. I nio fall av tio. Hemma i mitt eget kök bereds väldigt lite fiskrätter.

Detta är ganska så intressant, med tanke på att min kära sambo inte äter kött. Han äter kyckling och fisk, men skyr kött från fyrbenta djur (anledningen till detta är lite rolig, men det tar vi någon annan gång). Jag lagar sällan kött hemma pga detta - jag tycker det är onödigt disk-skapande att laga två sorters mat bara för att jag ska få äta kött och J ska få äta något annat. När J inte är hemma slår jag ALLTID till på kött och har en liten köttfrossa här hemma...

J äter inte kött. Jag äter allt men oftast inte fisk. Vi äter alltså väldigt mycket kyckling.

Men.... jag tror jag just bestämt mig för att försöka bygga in fisk i hemmamenyn minst en gång i veckan ett tag framöver. Och försöka hitta bra fiskrecept som både är goda, ganska smala och går snabbt att tillreda - bra vardagsmat helt enkelt.

Jag tycker normalt inte om halvfabrikat - oftast kan jag laga godare mat än resultaten de ger utan större svårighet. Men för att komma igång med den här fiskutmaningen så tyckte jag det var godkänt att ta till genvägar. Att vi inte äter så mycket fisk beror ju på att jag är askass på att laga till fisk och inte har några superba fiskrecept i bakfickan. Dessutom är ett av de få halvfabrikaten jag handlar hem någorlunda frekvent just ett fiskrelaterat sådant - Arla Skagenpanna.

Bildkälla: arla.se

Att tärna upp ett par-tre laxfiléer, salta och krydda med citronpeppar och steka upp och därefter hälla på en burk Skagenpanna och koka upp.... det är eg inte matlagning. Men det blir gott. Brukar dessutom krydda med extra dill, kanske några droppar citron, och ösa i ett par dl frysta ärtor. Serverat med kokt potatis med dill på så känns det som matlagning i min värld. Och är gott. :)

Nåväl. Det blev ingen Skagenpanna i varukorgen idag. Istället snubblade jag över några alternativ från Abba, färdiga såser som man bara tillsatte fisk till. Två av dessa åkte med mig hem - Mild Thaigryta för lax och Citronsås för ugnsbakad lax. De får även bli grunden för en ny etikettskategori här på bloggen - Maian testar.

Veckohandling och planering

Idag ska det handlas. Mannen sitter i soffan och gnyr över huvudvärk, så jag får åka själv. Fria tyglar i mataffären - muhahaha.... :D

Nä. Jag ska försöka hålla mig i skinnet. Inte alltför mycket impulsköp idag inte.

Däremot ska det inhandlas en hel del nyttigheter. Försöker planera en veckomeny lite löst så att vi inte står där i köket och kokar pasta eller ris varje dag. För ärligt, visst är det enkelt att trilla tillbaka i gamla hjulspår och köra de där beprövade säkra korten till vardagsmat. När man är hemma sent och magen kurrar och man inte tänkt så mycket på vad man ska äta, för hjärnan har haft fullt upp med annat hela dagen. Och så ska vi skapa lunchlådor för frysen, så det finns något att ta till om kvällsmiddagen inte räcker till två lunchlådor för dagen efter. Det handlar om att förebygga och planera.

Vad käkar ni till vardags?

Veckohandlar ni - och vad brukar stå på era inköpslistor?

Muffins med vit choklad och hallon

Ja, nu skulle det här ju inte vara en blogg om tjocknoja och träning. Dags att slänga in det första receptet. Ber om ursäkt för fotokvaliteten - jag är ingen fotograf och har en enkel kamera. Det är nog inte för fotona som man ska läsa den här bloggen....

Första receptet blir.... tadaaaaaam:

Muffins med vit choklad och hallon

Ett simpelt recept på enkla muffins, smaksatta med hallon och vit choklad. Grundreceptet är plockat från Sju Sorters Kakor tror jag, fast jag har tweakat det lite (såklart man gör!) och smaksättningen är improviserad. Hallon = gott, vit choklad = gott, hallon + vit choklad = gott i kvadrat, helt enkelt.

Bildkälla: Privat foto

Ingredienser, grundsmet:

125 g smör (använd inte margarin, riktigt smör ska det vara - inte ett låtsas-smör!)

2 dl socker

2 ägg

1 tsk vaniljsocker

4,5 dl vetemjöl

2 tsk bakpulver

1 dl mjölk

0,5 dl grädde

Värm ugnen till 175 grader (varmluft).

Smält smöret, låt svalna.

Vispa 2 ägg med hälften av sockret tills det blivit fluffigt och ljust. Tillsätt resten av sockret och vaniljsockret och vispa lite till så att allt är blandat ordentligt.

Blanda vetemjöl och bakpulver i en annan bunke.

Blanda i mjölk och grädde i smöret.

Blanda i ungefär hälften av mjölblandningen i äggsmeten.

Blanda i mjölk-smör-grädd-blandningen.

Rör försiktigt i resten av mjölet och blanda tills allt är en jämn smet utan mjölklumpar osv.

Ställ ut pappersformar i en muffinsplåt och skeda över smeten i formarna. Ovanstående smet räckte lagom till 12 ganska stora muffins. Genom att använda muffinsplåt förhindrar man att formarna pöser ut åt sidorna under gräddningen - istället reser sig smeten uppåt. Och genom attanvända pappersformar i en muffinsplåt istället för att smörja plåten och hälla smet direkt i muffinshålen.... tja, du gör det lättare att diska efter dig. :)

Nu kan du grädda muffinsarna som de är, 15-20 min mitt i ugnen - du får då enkla vaniljmuffins.

Eller så kan du peta i fyllning i muffinsen, som jag gjorde. Jag stoppade ner ett par-fyra frysta hallon i varje muffin, och strödde över hackad vit choklad (rester sedan julgodistillverkningen). Hade nog funkat fint att strö över kokos också, eller blanda i rivet limeskal i smeten kanske... ni ser, kommer man igång så blir man lite som en galen vetenskapsman i köket och smakfantasierna springer iväg. Bara fantasin sätter gränser för vad man kan smaksätta sina bakverk med - känt djungelordspråk.

Sedan gräddar du som sagt i 15-20 minuter, mitt i ugnen. Ta ut när muffinsen fått lagom färg och låt svalna i plåten.

Vi konsumerade två muffins igår när de var nybakta - man måste ju provsmaka och försäkra sig om kvaliteten innan man bjuder gäster på det man gjort. ;) Fyra gick åt idag. Nu fick vi över ett helt gäng muffins. Plus småkakorna som J:s mormor kom med. Vi som inte ska äta sånt här...

Fika anyone?

Fikagäster

Det var nog tur att jag var ute på powerwalk tidigare idag. För J:s mamma och mormor tittade in på eftermiddagsfika. Jag hade svängt ihop muffins med vit choklad och hallon att bjuda på tillsammans med lite pepparkakor och bara det hade utgjort en alldeles lagom fika, men J:s rara mormor kom med en låda full med småkakor och en påse bullar utöver det. Frys-rensning, sa hon.

Slutade med åtta sorters kakor samt bullar till kaffet.

Bildkälla: Privat foto

Hur var det nu... motion för att förtjäna att äta sådant här, ja? Jag kommer nog att behöva powerwalka några timmar imorgon. :D

Kompensations-motion

Ikväll ska vi på bio. Innan jul fick vi biobiljetter på jobbet, en trevlig överrasknings-"julklapp"från en medarbetare även om det var ett kort datum på dem. Gratis är gott!! :) Under jul- och mellandagar och nyår hanns det inte med något biobesök, även om vi flera gånger funderade på det. Men nu så - biljetter är bokade och det blir en tur till ett dimmigt (?) London med Sherlock Holmes.

Bildkälla: IMDB.com

Biobesök innebär antingen lösgodis eller popcorn för mig. Så är det bara. Och idag känner jag helst för popcorn - så är det oftast, jag är en sucker för salta snacks.

Så för att förtjäna kvällens biopopcorn så sjasade jag ut mig på powerwalk. Snöfall och minusgrader till trots.

Frukost

Jag har svårt för att äta tidigt på morgnarna. Min kära sambo kan vittna om det, han tycker det är både underhållande och irriterande att sitta mittemot mig vid matbordet på morgnarna och se mig stirra på maten och peta runt lite i den innan jag zoomar ut, liksom. Det kan ta mig fyrtio minuter att få i mig en skål yoghurt med müsli, ett glas vatten och en mugg kaffe.

Det är inte det att jag inte gillar frukost. Släpp lös mig på en hotellfrukost och se vad som händer. Jag äter glatt äggröra, bacon, prinskorv, yoghurt, bröd och annat. I mängder. Vi inledde nyårsfirandet i år (eller snarare förra året, höhöhö) med att kliva in på ett av stans hotell och äta hotellfrukost på morgonen (vi åt i en timme och stod oss sen hela dagen). Det handlar nog mest om att jag inte är riktigt vaken när jag normalt förväntas inta frukost. Jag är ingen morgonmänniska, egentligen. Och det här med att strunta i frukost eller skjuta upp den tills jag kommit till jobbet och jobbat en stund funkar inte heller i min värld. Alltså är lösningen just nu att låta det ta tid.

Vad äter jag då? Tja, som konstaterat ovan så äter jag yoghurt och müsli till vardags för närvarande (jag är en periodare, snart kanske det är dags för en havregrynsgröt-period igen). Jag undviker light-produkter av princip och vill ha en så låg sockerhalt som möjligt på yoghurten, så just nu är det Arlas vanliga milda yoghurt med vaniljsmak som gäller. Har en favoritmüsli också, med mycket nötter och torkad frukt (torkad frukt är ju rätt så söt, och egentligen hade jag nog kunnat avstå en hel del av frukten men nu är det inte jag som blandat till den här müslin. Och tidigt på dagarna får det väl vara acceptabelt att äta lite kolhydrater - då har man ju tid på sig att göra av med dem) - ICAs egen 50% frukt & nötter-blandning. Och ibland har jag i en halv skivad banan också. Till detta en mugg med kaffe och mjölk och så ett stort glas vatten bredvid. Och D-vitaminer och OMega3-tillskott. För tillfället även Silica-tillskott för att jag haft problem med naglarna på sistone och försöker få dem att växa ut utan att skiva sig.

På det där står jag mig i alla fall till 10 i vanliga fall. Om jag hinner ha rast på jobbet vid den tiden (det hinns inte alltid, stressigt jobb) så brukar jag komplettera med ett kokt ägg, kanske en liten macka på mitt hembakta bröd (recept kommer senare).

Helgfrukostarna varierar mer och är lite mer utsvävande - då brukar vi sova lite längre och då är det lättare att äta frukost. :) Istället för yoghurt och müsli kan jag mixa yoghurt med tinad fryst mango, hallon, banan, jordgubbar eller en kombo av några av dessa till en smoothie-aktig sak - kanongott. Det kan också bli ett par skivor rostat bröd om min sambo J har köpt hem rostbröd (han äter mycket mer mackor och bröd än jag så det är oftast han som sköter brödinköpen - när han fått nog av det hembakta tuggbrödet). Nån gång har jag gjort omelett, nån gång äggröra. När J fyllde år senast stekte jag pannkakor till frukost - jag är en rätt så lyxig sambo ibland! Fortfarande kaffe (jag klarar mig inte utan morgonkaffet, även om koffeinberoendet minskat på senare tid), men istället för vatten slår jag till på ett glas god jos, eller klyftar i alla fall upp en eller två apelsiner.

Ibland önskar jag att jag kunde vara lite mer kreativ gällande frukostar. Snubblade för en tid sedan över en matblogg som fokuserar just på frukostar, och blev en smula avundsjuk. Man kan undra hur hennes kyl ser ut.... :)

Vad äter ni till frukost?

Viktprojektet

Det här med att starta en matblogg när man just bestämt sig för att ta tag i sin växande rondör, det kanske inte är att se som ett smart drag. Mycket god mat är ju ofta fet. Eller söt. Och som jag redan konstaterat, jag vill ogärna helt avstå från god mat. Min strategi är dock att försöka välja när jag ska tillåta mig själv att äta fritt och hur jag väljer vad jag ska äta mest av. Typ.

För jag vet ju hur man gör för att gå ner i vikt. Det vet nog alla tjockisar. Det finns inga mirakelkurer, det gäller att välja rätt mat i rätt mängder och göra av med den energi man stoppar i sig genom motion och träning. Problemet är inte hur man gör utan snarare ATT göra.

Jag är absolut ingen expert, men jag har en del erfarenheter av vad som funkat för mig innan. Jag har tidigare gjort en viktresa neråt genom att helt avstå bröd och pasta och äta så lite potatis och ris som möjligt. Nästan tio kilo gjorde det, tillsammans med dagliga powerwalks, lite styrketräning och över en sommars tid. Så det funkar - det jag upplevde som problem då var väl att det inte alltid var så lätt att äta ute eller hemma hos andra. Eller fika med kompisar. Och så illa som problemet var när jag drog igång det projektet är det inte nu. Jag har i stort hållit den vikten i två år, fram tills nu när jag släppte allt vad tyglar hette innan jul och som resultat gick upp tre kilo. Så.... jag tänker inte vara lite radikal den här gången. Och se om det funkar i alla fall.

Tre kilo tillbaka till utgångslägetär delmål 1 den här gången. Och sen delmål 2, det blir väl att ta de där sista 4-5 kilona som jag tänkte mig som huvudmål senast också.

Metod? Äta mindre portioner (för ärligt talat, jag äter lite för stora portioner, matglad som jag är), och välja bort en del kolhydrater och undvika socker under veckorna. Och röra på mig mer.

Hänger ni med på båten?

Ett nytt år...

...och varför inte en ny blogg?

Tanken har funnits där förut. En matblogg. Mat är ju ett av mina främsta intressen - både att laga, äta och prata mat. Så har det varit länge och så kommer det förhoppningsvis att bli. Att blogga gillar jag också, även om jag på senare år hållit mig själv ganska anonym bloggmässigt.

Så varför inte tidigare? Tja, kanske en viss prestationsångest är anledningen. Det finns tusentals matbloggar, många är ruskigt bra - jag följer ju en hel del själv. Inte kan väl lilla jag mäta mig med dem... Men å andra sidan, vem bloggar jag för? Jag bloggar för min egen skull. Tycker någon att mina alster är läsvärda är det en bonus, så varför ha prestationsångest?

Varför nu? Tja., jag har precis haft en längre julledighet (eller ja, längre och längre, jul till nyår har jag varit ledig - vilket tydligen var nog för att gå upp tre kilo!) och när jag kom tillbaka till jobbet skojade flera av mina kollegor (oberoende av varandra!) om att jag bara verkar ha ätit och lagat mat under ledigheten, att döma av mina Facebook-statusar. Och när jag satte det som status på Facebook fick jag kommentaren från en gammal vän att jag borde starta en blogg på temat. Och på den vägen är det...

Så. Inspirationen flödar och huvudet kryllar av idéer för mat-inlägg. Sån här blogg-skrivklåda har jag nog inte haft på månader! Vart ska man börja....