Nyårsmenyn

Vår nyårsmiddag är avklarad - vi hade ingen spektakulär middag och fest med femtielva glamorösa vänner uppklädda till tänderna. Istället har vi inlett nyårsfirandet på lagomt vis med lunch/tidig middag med J:s mamma och hennes särbo, Alfapet-spelande och hemmamys. Därefter har "svärmor" med kavaljer farit hem till sig och vad som återstår nu av denna årets sista dag är stillsamt firande för mig och J. Inget krav på att vara uppklädd, inga onda fötter pga öga klackar, inga oinfriande förhoppningar om årets häftigaste fest (oj, nu lät det som att jag är en bitter person med sura erfarenheter av nyårsfester alternativt en panelhöna som aldrig blir inbjuden.... så är det inte! Men ibland känns det som att det känns skönare att tona ner nyårsfirandet och mer ta det som det kommer, istället för at hoppas och förvänta sig och riskera att bli besviken för att det inte blev så spektakulärt som man kanske hoppats på... om ni fattar vad jag menar?).

Därmed inte sagt att jag inte fått rocka loss och planera nyårsmeny och slita timmar i köket. Och inte mig emot - ibland är det riktigt riktigt roligt att få göra något sådant, leka loss och stila upp allting lite extra. :)

Då jag fick en rejäl leverans av prima viltkött från min jagande far häromdagen, var mitt val av huvudrätt till årets meny ganska enkelt. Såhär såg menyn ut i helhet:

Helstekt hjortytterfilé med potatisterrin med smak av chèvre och rosmarin serverad med en pepparsås med hint av glögg, lättförvälld och smörslungad brysselkål samt en grönsallad

Knäckig persikopaj med vaniljglass (en variant av det här pajreceptet, fast med konserverade persikor istället för päron)

Så.... strax efter frukost imorse satte jag igång med att skala potatis. Strax därpå såg det ut såhär på spisen:

Bildkälla: Privat foto

Strax därefter skulle ovanstående röra hällas i den här formen:

Bildkälla: Privat foto

So far so good. Receptet kändes enkelt, utom möjligen att jag kanske kanske tyckte det blev lite "blött" och oroade mig för att det verkligen skulle bli en stabil kaka av alltsammans. Och hmm... mina farhågor besannades. Alltså får ni inte se slutresultatet. Jag gjorde misstaget att försöka förflytta terrinen från kakformsbottnen till ett serveringsfat, och då sprack den i tre delar. Men men.... ingen idé att gråta över spilld mjölk, eller en sprucken terrin - det var bara att köra på och säga "det ska se ut så" med ett stort leende. Lite som Julia Child skulle ha sagt - “The only real stumbling block is fear of failure. In cooking you've got to have a what-the-hell attitude.” eller "Always remember: If you're alone in the kitchen and you drop the lamb, you can always just pick it up. Who's going to know?". (Måste se om Julie & Julia snart!)

Vad jag istället tycker jag lyckades ganska bra med (på väldigt kort tid, för tidsschemat sprack lite på slutet måste jag erkänna) var dukningen. Så den får ni se:

Bildkälla: Privat foto

Och sen tyckte jag att kötet blev riktigt bra med. Mycket längesen jag gjorde helstekt kött på det här sättet senast... men det låg i en marinad på rödvin, soja, hackad rosmarin, torkad timja, lite svartpeppar och tomatpuré över natten och sen kryddade jag på lite extra med pepparmix och karl-johan-flingsalt medan jag brynte de två filéerna runtom. Sedan fick de gå klart i ugnen i min gamla stekgryta tills den tjockaste biten hade en innertemperatur på 65 grader. Hade nog kunnat gå kortare tid, men jag var inte säker på att svärmor gillar rödrosa kött (vilket jag gör). Såhär fint såg det ut uppskuret och upplagt på fat:

Bildkälla: Privat foto

J fick hålla tillgodo med ett par kycklingfiléer.

Och såsen rörde jag ihop med lite steksky, peppar, Dufvenkroks vinglögg, grädde, soja...... och Jensens pepparsås original. Japps, fusk. Jag erkänner. Men vafasen, jag har aldrig varit duktig på såser..... :D

Nu väntar Grevinnan och betjänten på TV, ett glas vin och soffan på mig. Ha en trevlig afton allihop, och GOTT NYTT ÅR!!!!